Så var jag åter tillbaka i kära Brisbane. Eftersom att det är typ den tråkigaste staden i mannaminne stannade jag bara över natten. Dagen därpå fick jag skjuts av min värd upp till Maroochydore strax söderom Noosa. Här bodde jag hos Andy och hans son i min ålder. Det blev en kväll med mycket skratt, god mat och vin i deras lyxhus.

Mitt nästa stopp var Fraser Island- världens största Sandö. Detta är en extremt turistig utfärd men ett "måste" på östkusten. Dessvärre tar alla bolag alltifrån 300 dollar och uppåt och jag googlade runt för att hitta ett paket som verkade okej. Jag postade på Facebook och önskade rekommendationer från andra resenärer och bara några minuter senare fick jag ett mejl från en tjej.

Anne ägde en fyrhjulsdriven bil och hade redan raggat upp två andra för att på egen hand ta sig över till Fraser. Hon undrade om jag ville bli den fjärde. Så dagen därpå hämtade de andra upp mig (en svenska, en holländsk snubbe och ägaren till bilen som också var holländsk). Ingen av oss hade träffats förut. Resan med allt inkluderat (körtillstånd, färja, mat, bensin, boende osv) blev 100 dollar per skalle, så Facebook är bra att ha ibland! Tjejen hade dessutom besökt sandön 3 gånger tidigare så hon hade koll på ön och vad som fanns att se.

Dessvärre var oturen med oss och bilen pajade precis innan vi skulle köra på färjan. Så det var bara att vända om och lämna bilen på verkstad. Vi tog in i ett fyramannarum i Rainbow beach, bytte om och gick ner på stranden för att dränka sorgerna med en bag in Box vin. Vädret var dock strålande så livet hade kunnat vara värre. På kvällen var det karaoke på hostelet och natten blev mycket lyckad.

Morgonen därpå var bilen åter hel och vi kunde äntligen bege oss mot Fraser Island!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Haifa Väl i Haifa återvände Ben till arbetet medan jag passade på att utforska staden under dagen. Staden ligger längsmed ett berg och det är svårt att ta sig runt till fots. Jag blev väl inte jätteförtjust precis och planen på att få ta mig et...

Masada Att gå uppför massa trappor klockan 5.00 efter en natt utan sömn är inte riktigt min grej. Jag som verkligen INTE är någon morgonmänniska blev alltmer irriterad när Ben satte på hebreiska rapmusik och börjar sjunga med i bilen. Så irriterand...

  När vi nådde Masada hade solen redan gått ner och det var bäcksvart. Bara bilturen ut i intet var läskigt nog på de gropiga vägarna. Ben talade om rånrisken av beduiner som bor ute i öknen och vi ville därför hitta en plats som kändes nåt sånär s...

  Nästa morgon vaknade jag upp 7.00 med träningsvärk från helvetet. Jag kunde knappt stå på mina vader som blivit rejält torterade de senaste dygnen. Vi packade våra väskor, slängde i oss frukost  och promenerade ner mot ”busstationen”....

Nästa dag tog vi hotelltransfern ner till entren till Petra. Sju timmar blev det denna gång. Även nu blev det massa vandring. Om man "bara" vill se ”turiststråket” eller "Main street” behövs minst en heldag. Det är svårt attt förest...