Vi lamnade Merazonia vid lunchtid redan i fredags aven om vi inte skulle ta flyget fran Quito forran ett dygn senare. For att slippa stressa och bussa nattetid beslutade vi detta. Det var valdigt hart att lamna Merazonia, alla djuren samt volontarerna. Vi hade alla kommmit valdigt nara varandra. Jag kommer mest att sakna Mrs Guantin samt Malcolm (en Macaw).  Jag kommer aven att sakna alla mysiga middagar vi hade med levande ljus. De sista dagarna hade vi olika teman pa matlagningen, indiskt, mexikanskt, engelsk samt svenk afton. Under den svenska aftonen lagade jag och Signe pannbiff med stekt lok och potatis vilket blev succe. Skont ar det dock att slippa all slit och skit och man kan antligen kanna sig frasch igen. Aven skont att slippa hora marsvinen pipa utanfor kliniken (de blir en efter en mat at puman).

Val i Quito tog vi in pa ett hostel som heter Chicago. `vi kom dit forst kvallstid sa vi hann inte se sa mycket men vi at oss prottmatta for vardera tva dollar! Det lilla vi hann se av staden var mycket graa byggnader, berg samt katedraler. Min totala uppfattning av Ecuador (det lilla jag sett) ar att jag garna vill atervanda dit i framtiden. Priserna, manniskorna, klimatet,naturen  etc ar helt underbart.

Nu ar vi i alla fall i Bogota. Vi anlande i lordags eftermiddag da vi blev upphamtade av pappan samt yngsta dottern i familjen Anzola. Nu ar det sa att Signes chefs frus vaninna har familj har sa nu bor vi hos dem (detta talade Signe om for mig nar vi sags i Madrid). Familjen Anzola bestar av mamma, pappa samt tre dottrar varav den aldsta bor i Dk. Gastvanligare manniskor har jag aldrig traffat. De ar en formogen familj som bor mitt i Bogota i en attarummare pa 17e vaningen med fantastisk utsikt. Det ar ett underbart hus dar vi behandlats som drottningar. De betalar allt at oss och da menar jag allt...taxiresor, intraden, mat etc.

Nu ar det tisdagskvall och vi har spenderat fyra dagar har. Det ar dock helt otroligt vad mycket vi hunnit med under sa kort tid. Vi ar helt utmattade efter att ha flangt runt med Laura (mellersta dottern) som visat oss runt. I lordags eftermiddag gick vi en langpromenad dar de visade oss olika byggnader, darefter blev det att testa pa utelivet vilket visade sig vara fantastiskt. Hade en supertrevlig kvall pa ett utestalle som hette "Devina" eller ngt liknande. I sondagsmorse begav sig hela familjen till kyrkan for att delta i en gudstjanst. Sjalvklart ville de ha med oss . Jag och Signe blev aven presenterade infor hela forsamlingen och alla halsade oss valkomna. Efterat korde vi till nagra slaktingar for att fira en kusins fodelsedag. De var cirka tjugo personer dar och alla var overlyckliga over att fa traffa gringosen (oss) och det blev en jakla pusskalas. De foljande timmarna bestod av mat, mat och ater...mer mat. Efter kalaset korde vi till ett stalle som heter Cabana som ar som ett varuhus med enbart desserter (som att jag inte redan hollt pa att spy). nagra desserter inhandlades dock aven om jag inte sjalv fick betala for dem. De blir verkligen upprorda om man vill betala sina saker. Olyckligtvis blev pappa Fabio bestulen pa sin planbok men beklagade sig inte sarskilt lange " Valkommen till Colombia" sa han bara. Efter det korde vi runt i Bogota i cirka tva timmar. De visade oss diverse platser och byggnader och vi besokte aven en utsiktsplats dar vi sag solnedgangen. Det var verkligen vackert att blicka ut over Bogota nar solen fargade himlen i alla dess vackra farger. Vi provade aven pa en colombiansk varm dryck med sprit och kanel i till detta. Nar vi kom hem spelade hela familjen domino och senare pa kvallen begav vi oss tillsammans med Laura pa bio.

I mandags morse fick vi en typisk colombiansk frukost bestaende av churros, brod, farskpressad juice  samt varm choklad med ost i. Det var faktiskt gott. Ost kan ju aldrig vara fel. Efter frukosten besokte vi Monserrate som ar en utsiktsplats uppe i bergen dar man har utsikt over hela Bogota och aven Cerro de Guadalupe. Vi sag aven en massa katedraler och Plaza de Bolivar dar det kryllade av duvor.  Sedan blev det ett langt besok pa Museo de arte de banco de republica samt Botero. Jag gillade verkligen Boteros konst! Resten var sisadar..lite Picasso och annat skit. Efter det gick vi till ett shoppingcenter. Pa kvallen blev det kinamat och sedan chips och dippa (vi lyckades hitta creme fraiche har).

Idag begav vi oss till Museo del oro samt en marknad precis utanfor. Det var mycket intressant och rekommenderas. Efter det blev det ett kort besok i Parque National for att sedan hamta upp mamma Stella pa sitt arbete. Efter det blev det hem och packa och sedan begav vi oss ut pa en restaurang for att ata middag samt dessert. Val hemma dukade jag och Signe upp ytterliggare en dessert (tarta) samt delade ut presenter bestaende av sprit till familjen. Det blev manga fina tal och pa gransen till tarar i ogat nar vi tackade for denna tid.

Nu ar det laggdast och tidigt imorrnbitti blir vi korda till flygplatsen for att bege oss till Kuba. Jag kommer att sakna familjen Anzoles men i ovrigt sa kanner jag att jag for tillfallet bara vill bort fran Bogota. Kanske atervander jag hit men for tillfallet ar vi helt sinnessjukt utmattade efter att ha upplevt och sett det vi gjort under dessa fa dagar. Klimatet ar heller inte det basta. Det ar regnigt och kallt och for mycket trafik.

Det var allt for denna gangen. Vi hors i Kuba!

   Hej! Nu befinner jag mig i Puyo, en lite storre stad utanfor Mera. Vi har var andra fridag idag (vi har en i veckan da vi kan ta oss till andra stader runtomkring). I lordags valde vi att aka till Banos som ar en mycket mysig stad.

Lite mer om sjalva Merazonia:

Har varit har i 10 dagar nu och har upplevt sa otroligt mycket spannande. Kunde inte forestalla mig att jag skulle trivas sa bra och att tiden skulle rinna ivag pa detta satt. Det ar hart jobb fran morgon till kvall. Vi vaknar kl 07.00 och  maste befinna oss i Bodegan 7.30 for att forbereda all mat till djuren. Ca 08.15 beger vi oss ut (2 eller 3st gar alltid tillsammans) for matning samt stadning av alla burar. Detta tar cirka tva timmar beroende av vilket "humor" djuren ar pa". Efter det ar det en timmes frukost och efter det tilldelas vi olika sysslor som tex: stadning av toaletter, sovrum, koket, bodegan och tvattning av filtar till aporna. efter detta finns det alltid annat att gora. Oftast blir det till att bara sackar med sand ller ordna nagot i apburarna, ibland aven bygga nya gungor,  leksaker till dem. Vissa dagar har vi aven fangat giftormar och losslappt dem en bit ifran.

 Vi har aven fatt grava en massa hal och planterat banantrad, byggt en ny bur at Capuchinosen samt slipat och malat nya stolar till koket. Kl 12.30 har vi en timmes lunch och efter det atargar vi till arbete. Kl 15.00 matar vi och stadar at djuren pa nytt och efter det (ca 17) ar vi lediga. Vid 19-tiden lagar vi mat tillsammans eller 2 och 2 . Det popularaste umgangesplatsen ar definitivt koket dar alla samlas, ater och pratar om dagens upplevelser med djuren. Vi lagger oss oftast ganska tidigt eftersom att vi ar tratta efter allt hart arbete, det blir mellan 20-22 tiden  men ibland sitter vi uppe da Frank (agaren) kommer med ol eller Rom till oss.

Som sagt befinner vi oss mitt i regnskogen. Vi har ett stort hus dar vi har gemensamt sovrum med tio sangar pa undervaningen samt ett mat och allrum pa ovanvaningen dar vi har bocker, spel samt hamockar. Vi har aven tva toaletter (torra) samt en dusch ca 30 meter fran huset . Vi har aven ett forrad dar vi hamtar alla redskap, arbetsklader samt kan handtvatta samt ett lakarhus dar de skadade aporna finns. Forutom detta ar det alla burar som ar placerade runt omkring oss. Pa fritiden gar vi inte sa mycket, slappar mest i koket, tar en tupplur, spelar kort eller pluggar. Ar det fint vader gar vi till vattenfallet som ar nagra minuter bort . Ar man uttrakad kan man alltid roa sig genom att fanga grashoppor till tamarinerna som alskar dem. Det finns otroligt mycket kryp har, underliga insekter som jag aldrig sett, hoppspindlar, lysflugor  samt fjarilar i alla mojliga farger. Men man borjar vanja sig vid alla ljud trots att det aldrig ar tyst. Det ar standigt massa ljud fran vattenfallet, faglarna, syrsor mm. Vi har ju inte heller nagra fonster sa det ar som att sova utomhus, vi har bara tar och insektsnat runtom oss.

Jag trivs som sagt mycket bra. Det ar inga konstigheter langre nar man stoter pa en orm eller en storre spindel. Nar morkret faller ar det stearinljus eller ficklampor som galler och det fungerar riktigt bra. Lite kusligt ar det dock att ga pa toaletten under kvallen da man aldrig vet vad man akn stota pa. An sa lange har jag dock haft tur. Har bara stott pa ormar.

Matningen av djuren gar bra men man kan inte komma undan att bli genomskitig. Vissa burar kan man ga in i, tex till tamarinerna eller guatinen, papagojorna och de andra faglarna men i visasa burar far vi inte. Capuchinosen ar nagra av dessa. De ar en utav de smartaste aporna och ar riktigt underhallande, dock valdigt jobbiga att mata. De attackerar vid varje tillfalle och stjal allt de kommer at. Vissa av djuren forsoker vi att utsatta sa lite manniskokontakt med  da planen ar att de efter rehab ska slappas fria i det vilda. En del har dock blivit sa illa behandlade eller hallits som husdjur att de aldrig mer kommer att klara sig i det vilda. de vet inte hur de pa egen hand fixar mat osv. Vi har tex en papegoja med avklippta vingar och en guantin som hallts som husdjur i hela sitt liv. Miss guantin ar absolut min favorit sa jag alltid gosar med henne 10 minuter innan stadning samt matning. Hundarna gar fritt omkring men vi far inte rora dem far da biter dem. Detta ar ganska svart da jag alskar hundar och hela tiden vill klappa dem. Men de har blivit misshandlade under flera ar och accepterar bara Franks berorning.

For tillfallet ar vi 9 volontarer som trivs riktigt bra ihop. De kommer fran Australien, England, Irland, Usa, Schweiz mm.

Vi har ca 60 djur har, tva skoldpaddor, tamarinapor, capuchinos, woolly monkeys, howlermonkeys, massvis med papegojor, kinkajouses(?), en puma mm. (sorry men ajg vet inte dessa namn pa svenska, ni far googla).

Utover det kryllar det av vilda djur : apor, papagojor, ormar ocha lla dess mojliga insekter (strora!).

Nu ska jag Riley och Signe hitta nat lunchstalle och sedan utforska Puyo. Pa fredag eftermiddag begev vi oss ater mot Quito dar vi sedan pa lordag tar flyget till Bogota.

Ciao!

Nu ska ni fa en utforlig beskrivning av farden till Machu Picchu, en fard som bast kan beskrivas med orden "Blod, svett och tarar".

Var fyra dagars vandrning var definitivt en upplevelse men aldrig hade vi vantat oss en sadan utmaning. Visst var vi beradda pa mycket upp och ner men inte att det BARA skulle vara det. Ett tips till alla andra som tanker ga inkaleden ar att komma i form innan och att anlanda i Cusco minst tre dygn fore vandringen. Sex timmars vandring vare dag tog kol pa vara fotter, knan och ryggar. Med atta kilos packning pa ryggen kampade vi oss upp for bergstopparna (vilket oftast bestod av trappor som var 1/2 meter hoga). Aven om det inte var sarskillt langt vi vandrade (cirka 45 km) sa tog det sin tid. 200 meter tog cirka en timme att vandra. Jobbigast var det den andra dagen da vi i fem timmar endast gick uppat . Detta var nagot av det jobbigaste vi varit med om. Vid en viss tidpunkt funderade jag seriost pa att kasta mig ut for bergssluttningen. Det var svart att fa luft i borjan med efter den andra dagen borjade vi att vanja oss.

Taltade gjorde vi och rejalt kallt var det, sarskillt den andra natten nar vi var pa over 4000 meters hojd och hade -1 grad. Nagon somn blev det inte for min del men daremot en rejal forkylning. Resten av natterna hollt det sig pa cirka 9 grader men det var definitivt en upplevelse att tasta pa friluftslivet. Toaletterna vi hade pa "campen" var endast ett hal i marken, man kunde inte spola och det var fullt med avforing nersmetat over golven. Den tredje natten anlande vi till ett camp med riktiga toaletter men riktiga sitsar samt lyse och alla ljublade over lyxen vi fatt. Det ar underligt att man kan uppskatta nagot som man sa ofta tar for givet. Frukost, lunch och middag var inkluderat i priset och battre mat samt service kunde vi inte ha fatt. Alla maltider at vi i ett gemensamt talt.

Vadret var sisadar, det regnade mycket men vi fick aven lite sol. Det pendlade fran minut till minut och det var valdigt irriterande att man aldrig visste om man skulle behalla regnrocken pa eller av. Temperaturen var cirka 15 grader under dagarna men vi hollt oss varma och harligt svettiga. Det kandes dock lite ofrascht att inte kunna tvatta sig  pà fyra dygn men vi satt alla i samma "talt". En del fran andra grupper vande om under andra dagen da det var som jobbigast men vi kampade pa. Dessutom fick Signe se sin forsta tarantella (glad att jag inte var dar). Utover allt det jobbiga maste jag saga att jag nog aldrig upplevt nagot vackrare an det jag fick se under dessa fa dagar. Bergen, molnen, dalarna...

Det gar inte med ord att beskriva den skonhet som Anderna har att erbjuda. Lamadjur gick runt och betade omkring oss och orkideer och pelagonier vaxte vilt. Under den tredje dagen kunde vi aven se och besoka en del inkabyggnader och tempel.

Uppstigningstiden de tva forsta mornarna var 5.30 och den tredje morgonen steg vi upp 3.30 da vi var tvungna att koa tva timmar innan "inslappet" till sista ruschen mot MP. I tva timmar stod hela campet och vantade i morkrets sporegn da portarna slogs upp. Det ar svart att beskriva kanslan i min kropp da jag sag alla slitna, svettiga och arma manniskor fullstandigt ruuusa ut genom portarna for att vara en av de forsta att komma till Macchu Picchu (jag var ju saklart inte samre an dem). Dessvarre visade det sig vara cirka ytterliggare en timme till Solporten (dar vi dock inte kunde se annat an ett tjockt molntacke). Darefter cirka ytterliggare tva timmar till malet. Val i Machu Picchu klarnade himlen upp och solen sken pa. det var nagot alldeles magiskt.

Machu Picchu var mycket vackert, svart att forestalla sig hur de kunnnat bygga allt detta med bara sina hander. Vi var dock sa trotta och benen fungerade inte langre att det bara blev tva timmar dar. Maste dock saga att mycket av det vi sag under vandringens gang var vackrare och i stallet for att bara fokusera pa malet sa tycker jag att man ska passa pa att njuta mer av vandringen, aven om det ibland kan vara svart.

Aterkommer om med information ang. nuvarande tillstand.

Vid ett tillfalle under inkavandringen 

Maste borja med att skriva att jag inte glomt att blogga om inkaleden. Jag har bara inte haft tid att skriva sa mycket. Jag aterkommer angaende det en annan gang. Kan bara saga att det var mycket lyckat.

Som sagt sa sag vi inte sa mycket utav Lima men det var i alla fall varmare an i Cusco sa det var skont att kunna ta av sig jackan. Tidigt igarmorse (lordag) flog vi till Quito i Ecuador for att sedan ta en buss till Banos 3 1/2 darifran. Darifran tog vi sedan en taxi mot Merazonia som volontarstallet heter. Vad vi da inte visste var att det skulle bli bra mycket svarare att hitta dit an vad vi trodde. Fy faaaan sager jag bara. Det var den varsta natten jag varit med om och jag visste inte om jag skulle overleva den. Taxin korde in pa en smal vag djupt in i Amazonas dar ett galler plotsligt uppenbarade sig tvars over vagen sa att bilen inte kunde kora in. Som "tur" var fick vi syn pa en skylt en bit ifran vagen dar det stod "Merazonia" som pekade in i skogen. Klockan var vid det har laget 22 och det var backsvart. Enda lyset vi hade var billjusen. Men eftersom att vi fick syn pa skylten sa var det ju bara till att vandra en bit for att komma fram. Vi betalade taxichaufforen och han korde ivag. Men hjalp av min pannlampa begav vi oss in pa den smala vagen in i skogen. Min 23kgs vaska var for tung for att bara sa jag stallde ner den och tankte att vi skulle fa barhjalp utav nagon sa fort vi kom fram till stallet och da kunde vi hamta vaskan. Genom regnskog och sumpmark borjade vi att vandra minut efter minut. Det blev manga fall och vi hade sumpmark upp till knana, spindelvav i ansiktet och pinnar som fallde oss. Det enda ljuset vi hade var lampan och det var konstiga ljud runt omkring oss. Vi vandrade i ca 30 minuter och sag fortfarande inga tecken pa nagon volontarorganisation. Jag har nog aldrig varit sa radd som jag var och tararna var inte langt ifran. Vi beslot oss for att vanda tillbaka for att folja grusvagen i stallet och nar vi slutligen kom tillbaka till min resvaska packade vi upp extrabatterierna till pannlampan. Gud vet vad vi kunde gora om lampan slutade att fungera. Vi vandrade i tva timmar langs grusvagen i totalt morket och med en massa skramande ljud omkring oss. Inte ett spar av manskligt liv nagonstans. Tillslut bestamde vi oss for att ga hela vagen tillbaka till vaskorna for att sedan ga ytterliggare alla de kilometrar vi hade kort med taxin. Vi visste att vi hade passerat ett litet hus och tankte att vi kunde fraga om overnattning sa att vi kunde fortsatta letandet nasta dag da det var dagsljus. Vi tog vaskorna med oss men vi kom inte langt forran vi gav upp min vaska som ar en dragvaska till skillnad fran Signes backpackervaska. Vaglaget var inte precis amnat for rullvaskor. Jag stallde min vaska langs vagkanten, sag till sa att jag hade pass, pengar och annat viktigt i min ryggsack och tog upp plaster och penna for att skriva mitt namn da nagot djur gol precis bakom vara ryggar och jag tappade allt och vi bada borjade ga fort som attan darifran med lyset avstangt. Jag overgav vaskan och insag att jag aldrig mer skulle fa se den eller de klader och allt annat som var i den. Allt jag hade var pass, visum och pengar.

Efter nagra kilometrar hade vi antligen tagit oss ur regnskogen (Mera ligger precis vid  Amazonas ande) fick vi syn pa tre sma hus dar det var upplyst och fanns folk. Det var en helt fantastisk kansla att fa se manniskor. Det var en grupp ecuadoriska ungdomar som inte pratade engelska och de sa att deras ledare kunde hjalpa oss. Nagon minut senare dok det upp tva norskar (!!) och vi berattade om situationen. Det visade sig att dessa tva norskar jobbade ideellt for den kristna kyrkan i Ecuador och att detta var ett kamp for kyrkans ungdomar. De skulle stanna dar over natten och de valkomnade oss med oppna famnar. De hade aven en bil sa vi korde genast bort till min resvaska for att hamta den och som tur var sa stod den kvar. Signe och jag fick ett gemensamt sovrum som var frascht och fint och imorse fick vi lyxig frukost som vi at tillsammans med de andra 60 ungdomarna samt 7-8 froknar bade fran Ecuador och Norge. Alla var underbart trevliga. Efter frukosten fick vi aven delta i deras gudstjanst som var valdigt fin aven om jag sjalv inte ar religios. Darefter ringde de efter en taxi som sedan tog oss till Merazonia. Det visade sig vara ca 50 meter ifran den plats dar Signe och jag gav upp igarnatt och atervande vilket var ganska irriterande. Ar sa otroligt tacksam over att de hade sitt camp precis dar precis igar! Nu vet vi i alla fall hur det kanns att vara tolalt vilse i en frammande skog i totalt morket.

Val i Merazonia var vi glada over att ha en plats att landa pa under 14 dagar. Det ligger mitt ute i regnskogen utan nagon elektricitet. Volontarerna (som ar 10 stycken) har ett gemensamt sovrum och i rummet over finns det ett gemensamt allrum for att ata eller umgas. En bit bort ligger koket med en gasspis och allt annat man behover for att laga mat. Det finns verkligen allt i matvag dar! Ar sa glad over att man bara kan ga dit och ta de livsmedel man vill och inte behover bekymra sig over att kopa agot. I ett annat skjul ligger toalettrna som tacksamt nog har en toalettsits men sedan bara ett meterslangt hal ner i marken sa det gar inte att spola. Stanken ar nagot man far vanja sig vid men spindelvaven ar varre. Det finns aven en liten dusch som tacksamt nog har varmvatten. Allting ar sa gront ochregnskogen ser precis ut som jag har forestallt mig. Vi lagade en tonfisksallad till lunch och sedan begav vi oss fem minuter bort till ett vattenfann for att svalka oss. Det var helt underbart! Gar inte att forklara hur vackert det ar. Daremot har vi redan fatt se tva ormar samt en tarantella och en annan enorm spindel samt en mask som var 5cm bred. An sa lange har det gatt bra men jag fruktar morkret da vi endast kommer att ha vara ficklampor och stearinljus nar vi gar pa toaletten. Enligt de andra voluçontarerna sa kryllar det av spindlar har nattetid.

An sa lange har vi inte traffat agaren till organisationen och darmed inte heller djuren. Men tydligen har de en massa faglar, apor, sengangare samt en puma som vi ska mata tre ggr om dagen. Vi kommer aven att tilldelas andra sysslor som stadning osv men an sa lange vet vi inte sa mycket. Stovlar och klader har vi valt ut tills morgondagen och det ska bli spannande att se var den kommer att bjuda pa. Som sagt har vi ingen elektricitet sa jag vet inte nar ajg kommer till ett Internetcafe nastan gang. Maste ta mig in i Mera da. Just nu ar vi har for lite diverse inkop som schampoo etc.

Temperaturen har ar helt annerlunda jamfort med i Peru. Det ar valdigt tropiskt och jattevarmt. Daremot regnar det pa rejalt nar det val borjar. Typiskt regnskogsvader med andra ord.

Nu maste vi ta taxi htillbaka innan det blir morkt. Vi har namligen ingen ficklampa med oss.

Pust! Nu befoinnere vi oss antligen i Lima. Hela dagen har bestatt av problem fran morgon till kvall men nu kan vi antligen andas ut. Redag i morse nar v skulle hamta var tvatt borjade det. Vi var nara att forlora vardera fyra kg klader eftersom att tvatteriet var stangt nar vi skulle hamta kladerna och vi var tvungna att ta taxin till flygplatsen. Hollt pa att missa flyget gjorde vi ocksa. Slutligen kom vi dock in pa flygplatsen och da visade det sig att planet var fem timmar forsenat sa det var bara till att vanta. OCh vad kan man underhalla sig med pa en flygplats som endast bestar av en suveniraffar, en kladesaffar med alpackatrojor, en guldbutik samt EN (!) kafeteria? Aja, nu ar vi i alla fall i Lima som ar bra mkt storre an Cusco. Tror det bor ca 7 miljoner har jamfort med Cuscos 350000 ngnting. Kom fram till hostelet "las fresas" vid 20.tiden sa jag hann inte se mkt av staden vilken jag hade hoppats pa. Nu ska vi hitta nagot snabbt att ata och sedan ar det sangen som galler. Ska ta flyget kl 10.40 imorgon bitti for att sedan spendera tva veckor i Mera, Ecuador. Maste bara tillagga att hostelet ar helt underbart. Stort och frascht med fint badrum och trevlig personal.Pa aterseende!

Nu har vi lamnat Spanien och Madrid for denna gangen men jag kommer definitivt att atervanda. Sista dagen spenderade vi i parque Retiro och under kvallen gick vi och sag en flamencoshow. Mycket underhallande.

Igar begav vi oss mot Barajas flyglpats for att paborja var 28 timmars (!) resa. Vi var tvungna att ta fyra olika plan. Forst flog vi under 10 timmar till Cali dar vi var tvungna att byta och flyga till Bogota vilket tog ytterliggare tre timmar. Val i Bogota bytte vi plan till Lima dar vi sedan spenderade fem tinmmar pa flygplatsen for att sedan flyga till Cusco. Mellan alla byten var vi dessutom tvungna att checka in pa nytt sa det blev en lang resa med endast 15 minuters somn for min del. Val pa hostet Pirwa backpacker fick vi oss tva timmars somn och darefter begav vi oss ut pa avertyr i staden.

Vi kande forst inte av att bi befann oss pa over 3000 meters hojd men nar vi sedan borjade vandra kande vi verkligen hur andfadda vi blev direkt. Ar dock rejalt besviken pa vadret. Visst visste vi att det inte skulle vara nagon hogsommarvarme pga hojden och jag har ju last att det ska vara runt 20 grader men det blaser och har sig. Det ar jeans, tjocktroja, jacka och vantar som galler (ungefar som Sverige) da inte solen tittar fram. Gor den det sa ar det linne och shorts som galler men det pendlar nagot enormt fram minut till minut.

Det vi sett av Cusco an sa lange ar helt underbart: gamla byggnader, smala gator, alpackor overallt som vandrar omkring och njuvliga dofter som hanger i luften. Vi hade turen att anlanda just idag da det halls en parad i hela staden. Det kryllar verkligen av manniskor overallt och de ar utkladda till diverse varelser. Kul var det iaf att skada det. Ett besok pa ett chokladmuseum blev det ocksa idag. Vi fick lara oss lite chokladkultur samt smaka deras hemmalagade chokladmjolk och chokladfondue. Just nu sitter jag pa hostelet och fryser. Finns inte sa mycket att gora mer an att ha pa sig sa mycket som mojligt. Regnar gor det nu ocksa. Hoppas att det blir battre vader under vandringen imorgon.

Nu ska vi ga och hitta nogot att ata sen blir det tidig laggdax da vi bor vara utvilade imorgon.

Atervander med mer info efter vandringen den 6/10. Adios!