Efter en natt på hostelet begav jag mig mot Santiagos centrum för att där bli upphämtad av Catalina. Fick bo hos henne och hennes familj en natt innan jag skulle vidare till Vina del mar. Familjen hade en stor villa på landet utanför Santiago och där fick jag tid till att koppla av lite. Morgonen därpå körde hon mig till busstationen där jag köpte en biljett till Vina. Färden tog nästan två timmar och väl framme checkade jag in på Beach Garden. Staden är en liten strandstad med mysiga restauranger och lugnt tempo. Här har jag nu varit i tre dagr och idag så träffade jag två svenska tjejer som flyttat hit på hostelet. Det är de första svenskarna jag träffat på resan och jag pratar automatiskt engelska med dem då de bara skrattar. Har inhandlat ett par träningsskor då jag fick slänga de gamla pga stank, kände att de gjort sitt. Har även bokat klippningstid tills imorrn och efter det tänktejag bege mig tillbaka mot Santiago.

Har gjort några korta besök i Valparaiso Renaca samt Concon som är närliggande orter men föredrar Vina del mar. Vattnet är dock iskallt men stranden går att nyttjas. Allt är svindyrt här, priserna är ungefär som hemma, vädret går från varmt till kallt och det är ganska molnigt.

Ciao!

Igår var en minst sagt otursam dag. Vaknade upp i Mendoza kl 10 och insåg att jag försovit mig rejält då min buss till Santiago skulle avgå kl 9. Lyckades ta mig till busstationen och köpa en ny biljett till kl 13. Bestämde att min chilenska vän Catalina skulle hämta upp mig på busstationen i Santiago kl 19 då bussen planerades vara framme. Bussresan började bra med bekväma säten och vackra vyer då vi korsade anderna. Dessvärre pajade bussen precis innan gränsen till Chile och alla tvingades gå av. Självklart var informationen  obefintlig så ingen fattade vart vi skulle ta vägen. Där stod vi alla och skakade av köld. Tillslut fick vi informationen om att vi var tvungna att vänta på andra bussar som skulle pasera och se om det fanns lediga platser till oss där. Så långt våra ögon kunde nå kunde vi inte se en enda buss i det oändligt långa led av fordon som väntade på passkontrollen. Därav beslöt jag mig tillsammans med två tyska tjejer att passera gränsen till fots och på andra sidan lifta. Med en massa bagare samt blåfrusna fingrar stod vi och försöke få bilarna att stanna. Lyckligtvis stannade en lastbil efter ett tag och vi alla tre klämde oss in i framsätet med våra bagage.

Därifrån fortsatta vi vår färd genom anderna och blev avsläppta på Santiagos busstation. Klockan var då lite över 23.  Förökte hitta ett ställe som hade öppet där jag kunde växla mina dollar men allt var stängt. Eftersom att jag inte kunde få tag på Catalina och jag bara ville få tag  på ett ställe fortast möjligt tog jag en taxi och hamnade på ett hostel lite i slummen. Blev ordentligt blåst och fick betala 300kr för en färd på 15 min men det var inget jag kunde göra. Väl på hostelet fick jag låna pengar och promenerade bort till en mack och köpte korv med bröd. Var ordentligt hungrig då jag inte ätit på 14 timmar. Natten var dock behaglig. Träffade några från hostelet och satt och prtade om  mitt äventyr till sent inpå natten. Idag var jag och växlade pengar ´och betalde hostelvärden. Snart ska jag checka ut och bege mig mot Catalina.

I torsdags lämnade jag Buenos Aires. Det kändes trist men samtidigt var jag förväntansfull inför vad som komma skall. Jag har lärt känna så otroligt underbara människor som på väldigt kort tid har kommit att betyda mycket för mig. I onsdagskväll hade vi en avskedsmiddag fölt av några drinkar på en tarassbar. Idag vet jag inte riktigt om jag i framtiden kommer att återvända men om så är fallet så har jag många att se fram emot att se igen. Själva staden kommer jag inte sakna så mycket (även om det brukar vara så att man så småningom börjar sakna de småsaker som man avskytt). Den första veckan HATADE jag allt: så mycket oväsen, trafik, trängsel, rån, oorganisering m.m Men efter ett tag så vande jag mig och började i stället njuta och upptäcka de positiva sidor som staden hade att erbjuda. För där finns verkligen ALLT det gäller bara att ta sig tid och tålamod att hitta de små smultronställena.

I alla fall...i torsdags morse hade jag min sista intervju i Argentina med en utav landets få könsutredare. Efter det fick jag stressa hem för att packa det sista och säga farväl till Coti, min sambo sedan 1 månad tillbaka. På Retiro busstation tog jag bussen som tog mig till Mendoza på 16 timmar. Cirka 280kr kostade resan där de hade superbekväma säten och serverade mat. Dock överdrev de med Ac:n som vanligt. Självklart sov jag mig som vanligt igenom större delen av resan så tiden gick fort.

Väl framme tog jag en taxi till adressen jag fått av Steffi. Jag skulle nämligen få bo hos en familj som hon kände och hade bott hos under sin vistelse här. Väl utanför porten insåg jag att det här inte var någon vanlig Argentina-Svensson-familj. Megahus med marmortrappor upp till den stora porten. När jag ringde på dörren kom hembiträdet och presenterade sig och sedan blev jag runtvisad i det gigantiska huset med 11 sovrum, fyra toaletter, stora salonger, gym och trädgård. Ovanvåningen fick jag för mig själv så här sitter jag nu. Dessutom har de två små kaninungar och en hund som jag gosar med konstant. Familjen är helt underbar och väldigt lättsam.

Nitza, familjens äldsta dotter tog mig med ut på restaurang igårkväll och under dagen vandrade jag själv omkring lite i staden. Vilka kontraster till BsAs! Här finns till exempel inga höghus utan bara villor (beror till stor del på risken för jordskalv) och folk verkar till att köra laglydigt. Idag tog Nitza tillsammans med vänner med mig på en biltur upp i anderna där vi klättrade ner i en liten dal och hittade en mysig spot vid en flod. Där grillade vi och drack gott. Somliga badade. Slumpmässigt nog höll folk på att hoppa bungy jump precis över oss vilket var roligt att se men tack vare detta så är jag nu helt säker på att detta inte är nåt för mig. Endast 150kr kostade det dock.

Efter två hela dagar i Mendoza ska jag imorrnbitti ta bussen över till Santiago de Chile där jag ska hälsa på Catalina. Vi spenderade en vecka tillsammans på en ö i Malaysia förra året och det ska bli kul att träffa henne igen på min väg ut till chiles kust där ajg ska spendera de sista dagarna. Nu ska jag studera lite sedan är det läggdags!

Ännu en intervju gjord och jag har fått skrivit massor! Har dock fastnat lite för tillfället och vet inte riktigt hur jag ska ta mig vidare. Får en ny intervjutid imorrn med en världskänd plastikkirurg, ska bli intressant. Regnet har dock avstannat och solen är tillbaka!..I lördags bjöd jag in till fest, bjöd på hemmalagade empanadas, massa dricka och skoj blev det. Hårt i söndags dock....

Käkat asado, gått på zoo och promenerat i Palermos parker. Annars inget nytt. Imorrn blir jag upphämtad av en vän och sen kör vi till Sanisidro som är ett område ca 40 minuter härifrån. På fredag ska jag och Steffi försöka våldgästa nåt hotell där vi kan steka vid nån pool.

Ciao!

Tiden flyger förbi i ett alltför snabbt tempo. Jag trivs bra i min nya bostad och börjar känna mig hemma i området. Den senaste tiden har jag fokuserat mycket på uppsatsen, har haft min andra intervju och denna gången med tolk. Har dagligen träffat massvis med fantastiska människor och har inte haft en enda tråkig stund. När jag inte spenderar tiden hemma och pluggar föredrar jag att spendera tiden i Palermo eller Belgrano där de flesta jag känner är bosatta. Har även gjort besök i stadsdelen San Telmo där jag strosade runt på den enorma marknaden, sett folk som dansar tango ute på gatan,strosat runt i Puerto Maderos lugn, besökt Casa Rosada, sett de omtalade husen i La Boca, testat på utelivet samt ätit asado med vänner.

Har hunnit testa det mesta i matväg: Empanadas med olika fyllningar (köttfärs, ost, lök, skinka, grönsaker mm), pizza (typ den bästa pizzan i världen), stekar (mört!), milanesas (som snitzchel fast dränkta i smältost), dulce de leche (tjock kola som finns i alla bakverk, går även bra och äta direkt ur burken=/). Äter ute gör jag hela tiden. Vill helst laga ganska mycket mat själv men det blir svårt när det är så billigt att äta ute och allting är ju...så....himla...gott....

Ja, svälter gör jag i alla fall inte.

På drinklistan är det främst rödvin som gäller. Har aldrig varit ett stort fan av det men har börjat lära mig. Mate är en annan dryck som folk här är alldeles besatta utav. Det är en sorts te som man dricker med sugrör (smakar skit men de säger att man lär sig tycka om det efter ett tag). Köpte iaf en Matekopp på marknaden. Frenet är en spritsort som man blandar med Cola. ingen höjdare enligt mig men det är tydligen det som gället ute på krogen. Annars är öl alltid ett säkert kort och god är den!Quilmes är det då som gäller. Kaffe dricker jag för fullt men tog ett tag innan jag kunde njuta av det. Blir en rejäl kopp Zoegas när jag kommer hem! Finns dock massvis av cafen överallt men vill man få sig en någorlunda god kopp så får man gå in på Starbucks eller något annat “fancy” cafe.

Vädret den senaste veckan har varit förfärligt. Över 30 grader i flera dagar och luften låg som ett tjockt täcke över hela staden. När regnet kom i förrgår kändes det verkligen välbehövt. Problemet är bara att det nu varit muligt sedan dess och solen kommer tydligen inte fram förrän nästa vecka. Temperaturen är dock mycket behagligare nu när man kan vistas utomhus de stunder då det är uppehåll.

Annars inget nytt för denna gång. Jag njuter för fullt. Ta hand om er!

Tjo!

Febern försvann ganska fort, allt jag behövde var tydigen lite sömn. I söndags var jag uppe redan kl 06 för att bli upphämtad av Steffi i taxi nedanför porten. Vi steg av vid Puerto Madero där färjan skulle ta oss över till Uruguanska Colonia. Efter lite passkontroller (som gick förvånansvärt smidigt) kunde vi gå på färjan som sedan tog 1,5 timme. Priset per enkelresa var cirka 180kr.

Väl i Colonia möttes vi av ett oerhört lugn, ett lugn som vi inte upplevt på länge. Man la märke till hur snabbt man vänjer sig vid Buenos Aires traffikerade gator. I Colonia körde inte en kotte fortare än 30km/h och det verkar vara lag på att stanna för forgängare. Där stod vi som fån och förstod inte att förarna verkligen lät oss gå över. Folktomt var det också, vi undrade ett tag om stället över huvud taget var bebott. En och annan varelse visade sig så småningom frammåt eftermiddagen och gathundar fanns det gott om, dock i väldigt bra skick. Vi besökte gamla staden några gångern(bodde tre gator därifrån). Faktum är att allt är nära då staden är så oerhört liten. Den gamla delen var väldigt mysig, någon liten kyrka, massa kullersten, några mysiga fik med aukustisk livemusik samt höga palmer och en liten fyr. Själva centrum visade sig vara vår granngata som bestod av några restauranger samt flertalet banker. Två små livsmedelsaffärer och en liten kiosk erbjöds också. Frukt och grönsaker var det dock snålt med. Svårt var det i alla fall inte att förstå att detta är en stad dit turister (flertaet argentinare) kommer för att hämta ut dollar. Vet inte hur många banker det fanns men många var det! Vi besökte nämligen flertalet av dem då Steffi hade problem med sitt bankkort. Dessvärre fick vi spendera mestadels av vår vistelse genom att försöka få tag på en ny kod/kontakta tyska banken/försöka få utpengar utan kod. Dessvärre fick hon återvända till Argentina med ett spärrat kort och jag är numera hennes sugar mummy.

Vi bodde på ett alldeles utmärkt hostel som var ett utav de finare och renare jag bott på. Allting var som nyputsat och sängarna var helt underbara att sova i. Vi betalade ca 50kr/natten. Mat och övriga varor var aningen dyrare än i Buenos Aires (om man betalar med den inofficiella valutan) men ändå helt överkomligt. Servicen är dock inte den bästa men det var vi vana vidfrån Buenoa Aires. Här behöver man många gånger vänta i evigheter innan man får menyn och man får nästan tjata till sig notan. Det är heller inte ovanligt att man får in drickan samtidigt som maten.

Vi gjorde även ett besök på stranden. Inte världens renaste vatten men temperaturen var perfekt och stranden folktom liksom resten av staden. Vi tog en liten ( inte helt genomtänkt) siesta på ca 30-40 minuter och när jag vaknade hade jag bränt magen rejält. På kvällen upplevde jag något jag inte förut upplevt. Visste inte vart jag skulle bli av. jag kunde inte vara stilla p.g.a klådan jag hade på överkroppen. Steffi fick springa och skölja ett örngott med iskallt vatten som hon sedan la på min mage och sedan fck jag ligga så i cirka 30 minuter till det lagt sig. På kvällen kändes det bättre ett tag, dvs tills vi tvingades lämna en uteservering hastigt och ta hem maten då jag akut behövde göra nåt åt klådan. Tog min oäppnade ölflaska och rullade innanför tröjan- underbart! Gästerna tittade konstigt på mig. Följande natt fick jag rulla en fryst vattenflaka fram och tillbaks på magen tills jag somnade. Klådan var dock helt borta i morse när jag vaknade och glad är jag för det! Efter två nätter/tre dagar är vi nu "hemma" i Buenos Aires igen.

Jag bor nu med Coty i hennes lägenhet och förhoppningsvis flyttar Steffi in imorgon (om hon lyckas flytta från sin förälskelse).

Trots den otur vi hade i Colonia med pengauttag och klåda så var vistelsen helt värt mödan! Rekommenderas verkligen ett besök men två nätter är kanske lite väl länge och man har spring i benen som vi har. mycket häng i hostelträdgården hann vi med. Skönt att få lite vila från storstadspulsen ett tag då och då. Lägger in lite bilder från Colonia snart. Kram!