Tog en avstickare till Port Stephens, en liten halvö tre-fyra timmar från Sydney. Där var det nära till både regnskog och kilometerlånga vackra stränder som man fick ha för sig själv. Bodde på Samurai beach bungalows som låg mitt ute i skogen, här fick man verkligen upplevelsen av att man befann sig i Amazonas. Samurai vad mkt välskött med små bungalows i trä där man sov fem och fem. Kök och badrum var utomhus och de hade en pool att svalka sig i. Bussen kom en gång varannan timme och kunde ta oss till någon av de vackra stränderna eller till shoppingcentret inne i stan. 

För egen del blev det mycket vandring vilket också förde mig vilse in i snåriga skogar och läskiga spindlar. Tvingades ha en lång pinne framför mig för att slippa kliva in i spindelväv vlka kändes som tjock sockervadd (dock inte lika sött). Mina promenader förde mig även till möten av massvis av papegojor som flög i träden och två vilda kängurur som blockerade vägen för mig. De hade samma höjd som mig och det var väldigt läskigt. Men jag närmade mig långsamt och då skuttade de iväg. Hade även en liten husuggla som satt och vilade på våran veranda varje morgon, skitsöt var den (Mange). Hushunden Bo är en långhårig schäfer som gillar att kasta boll. Förutom att leta djur ( främst koalor som gömde sig i trädtopparna) så var där inte mycket att göra när mörkret föll. Efter middagslagning i uteköket höll jag mig mest inne och läste då spindlarna och myggen frodades. Det var dock en utmaning att lyckas somna då det var ordentligt kvavt och svettigt. En utan dagarna hade vi 43 grader.

ps: tid i centrala Sydney spenderade jag både innan och efter Port Stephens. Mer om detta kommer senare!

Mange

Ser ni kängururna?

Papegojor fanns det gott om

Öde stränder

Utsikt över Port Stephens

vår bungalow

Köket

Vakthunden Bo

Jag flög från Adelaide till Sydney men tog ett tåg direkt från Central upp i Bergen. Införskaffade mig ett Opalkort som man tydligen inte klarar dig utan här. Detta är ett blippkort som man använder sig av i kollektivtrafiken. Resan till Blue mountains tog cirka två timmar och det var mycket smidigt. Väl framme i den lilla byn Katoomba klev jag av och färdades plötsligt flera decennier tillbaka i tiden. Den lilla tågstationen var inte mycket att skryta med men gullig var den. Dimman låg som ett täcke framför ögonen och jag kunde endast se några metrar framför mig. Luftfuktigheten var HÖG! Jag konkade iaf iväg mot hostelet jag bokat de kommande tre nätterna. Det låg bara en liten bit från stationen och visade sig vara ett väldigt fräscht och välskött ställe.

Här trivdes jag hur bra som helst. Men vilket kontrast till storstan! Under mina dagar uppe i bergen vandrade jag från morgon till sen eftermiddag. Överallt fanns agenturer som anordnade vandringsturer åt turister men det var väldigt enkelt att ordna allt på egen hand. Tågen från den lilla stationen gick en gång i timmen och därifrån åkte jag två stopp och sedan befann jag mig i orten Blackheath. Efter 45 minuter ( nåja, jag gick väl vilse i några timmar också) var jag framme vid de fantastiska utsiktsplatserns och vandringslederna och sedan var det bara att börja vandra. Andra dagen åkte jag två stationer åt andra hållet och hamnade i Wentworth där andra leder väntade. Jag kan påstå att det var rejäla motionspass jag fick men vandringen erbjöd även fantastiska vyer. Kan verkligen rekommendera ett besök uppe i Blue mountains! Det var ett perfekt och välbehövt break från de livliga storstäderna. Här hälsade varenda kotte på en som man gick förbi och här frodades av små butiker av olika slag. Det är otroligt hur två timmars tågvärd kan färda en till en helt annan tid!

Den söta tågstationen i Katoomba

Vandringsbild

Vandringsbild 

Vandringsbild 

Värre utsikt kan man ha under lunchen

Vandringsbild

Three sisters

Ps: fler foton läggs upp på facebook

Väl framme i Adelaide promenerade jag till Blue galah hostel som låg väldigt centralt. Där spenderade jag en vecka. Detta var ett utav de bättre hostel jag varit på och jag kände mig direkt som hemma. Bättre läge får man leta efter. Central market med allt möjligt ätbart fanns precis runt hörnet. Precis allt fanns nära, allt utom stranden. Trots att det ändå blev några besök där saknade jag möjligheten till att kunna svalka mig när det blev för varmt. Här är vädret något stabilare än i Melbourne och även nätterna är varma. Nej,storstäder är inte min grej men måste säga att jag var väldigt imponerad av staden i sig. Här ligger Melbourne i lä. Här frodas det med uteserveringar längst trottoarerna och staden är livfull.

Spårvagnen tog bara 30 minuter ner till den välkända stranden Glenelg och där blev det lite strandhäng en utav dagarna. En del ställen erbjuder dessutom gratis utlåning av cyklar så en dag var jag ute och cyklade i sju timmar vilket även ledde till ett besök på stadens andra välkända strand- Henley beach. Det blev även en visit på IKEA då jag råkade trampa förbi där. En utav dagarna blev det lite trekking då jag begav mig till waterfall Gully där jag klättrade upp till Mt Lofty, ett populärt vandringsmål och på nervägen tittade jag inom Adelaide Wildlife park.

Fick även vara med om lite firande av Australia day då vi såg den stora paraden tåga förbi på gatan under oss. Hostelet har nämligen en enorm uteplats då det även är en bar med stans billigaste dricka. Därifrån kunde vi se den stora paraden.

Även om jag älskade Adelaide kände jag att jag måste bort från storstaden ett tag. Därför beslöt jag mig för att flyga österut till Blue mountains. Där hade jag hört att det fanns fantastisk vandring.

En av Adelaides fina parker

Utsikten från Mt Lofty

koalamys i Adelaide Wildlife park

Kängeruhäng

Australia day!

På återseende!

Efter ett tre dagars besök vid Khaosan road i Bangkok flög jag vidare till Melbourne. Khaosan var sig likt- svinbilligt krimskrams, jättegod mat och fullt med festande fyllon. Resan till M tog nio timmar och sen var jag äntligen här. Eftersom jag inte kunde bärga mig att komma till stranden och få svalka mig från hettan i Bkk tog jag en shuttle bus för 133kr till stadsdelen St Kilda. Dock fick jag vänta på strandväder i några dagar. Upptäckte ganska snart att vädret pendlade ordentligt. Det är verkligen som folk säger: att man kan få uppleva alla årstider under en och samma dag här.

Under mina sju dagar i Melbourne bodde jag på fyra olika ställen, somliga värre än andra. Jag bodde även inne i centrum några dagar då det var lite kyligare (runt 20 grader). Någon dag hade vi 36 grader och då var det St Kilda beach som gällde. Jag skaffade mig ett Mykikort-ett kort som används i kollektivtrafiken i hela staden. Detta kostade 336kr för sju dagar så jag passade på att åka spårvagn så mycket jag bara kunde. Jag promenerade även en hel del, från tidiga morgnar till sena eftermiddagar och fick därmed se större delen av Melbournes innerstad. Jag besökte diverse parker som Botanic garden och Albert park. Bodde även bara några minuters promenad från Victoria market där de sålde allt från chark, ostar, närodlat grönt, husdjur, kläder, souvenirer och annat krimskrams. Där kunde jag gå runt i timmar.

St Kilda strand var jättefin och där fanns en pir som gick ut över klipporna. Vid skymning kunde man se pingvinerna simma in mot klipporna och det var en fantastisk upplevelse.

Något jag helt hade missat var att det tydligen är tennis här i Melbourne för tillfället ( är kanske inte så konstigt med tanke på mitt totala ointresse av sport). Detta resultera dock i att jag fick betala ganska dyrt för boenden (mellan 250 och 300kr per natt i en sovsal). I övrigt är det väldigt dyrt här, man tjänar ganska mycket på att laga sin egen mat.

Igår kände jag mig färdig med Melbourne och bestämde mig för att röra mig västerut mot Adelaide. Tog en nattbuss på elva timmar som jag betalade 435kr för. Nu sitter jag och dricker kaffe och väntar på att få checka in.

Albert park och botaniska trädgården:

Playan

Melbourne centrum

Pingvinvaka in St Kilda

På återseende!