Mitt nästa stopp längs västkusten blev Hokitika, ett stopp som jag tycker var ganska onödigt såhär i efterhand. Efter glaciärbesöken kände jag att jag nu landat i en storstad (hela 4500 invånare!). Här fanns gott om både affärer och caféer. Dessvärre hade jag ingen aptit över huvud taget och var ständigt illamående då det stank mögel i hela staden. Anledningen till att man åker hit är främst Hokitika gorge. Detta är en flod med turkost vatten vilket bergen och glaciävattnet bidrar till. Känt för att vara otroligt vackert med andra ord. Dagen bjöd på strålande sol men dessvärre hittade jag ingen lift ut till gorgen och tvingades betala 90 dollar endast för skjutsen ut dit tillsammans med en brittisk tjej. Har man egen bil är det kanske värt den 30 minuter långa resan för ett besök. Visst var det vackert men absolut inget "wow". Inte värt 45 dollar med andra ord. Dessutom drog jag på mig en jäkla massa sandflugebett som just nu inte är så roliga. Hoppas de lägger sig snart så att det inte slutar som sist då jag fick massa infektioner och fick åka hem. Är väldigt duktig som inte kliat tycker jag.

Solnedgång i Hokitika

Hokitika gorge

Efter två nätter av illamående i Hokitika bokade jag bussresa till Nelson. Dessvärre blev det som vanligt en jäkla massa stopp längs vägen. Förutom massa kisse och kaffepauser blev det en timmes stopp i staden Punakaiki där vi gick ta oss en titt på de berömda "Pannkaksklipporna" vilka är naturligt formade pannkakslager (klippformationer). Åter igen blev jag inte särskilt imponerad och ville mest komma fram till Nelson.

Bussbolaget InterCity som jag köpt busspass hos är det sämsta ever. Eftersom jag vägrar allt som har med guider och gruppresor att göra ville jag endast betala för TRANSPORT och kvinnan som sålde detta till mig sa " travel like à local" så det va ju bra, tänkte jag. Dessvärre var detta ren bullshit då passagerarna består av 90%kineser och resten västlänningar, inklusive mig. Chaufförerna pratar i ett om massa ointressanta saker så sova kan man heller inte göra. Hela tiden är det stopp och kaffepauser på massa turistiga platser så resorna tar en tredjedel extra så lång tid. Det värsta är att jag inte betalar per sträcka utan per timme jag reser. Så med andra ord betalar jag för all den dötid jag sitter och glor under pauserna. Kineserna är dock överlyckliga och tar foton på allt.

Landskapet från bussresan

Nelson
Nelson är en storstad med 60 000 invånare. Dessvärre var vädret väldigt dåligt så min vandring i Abel tasman blev framskjuten. I stället spenderades mestadels av tiden på olika kaféer. Inhandlade även gelsulor då fötterna börjat säga ifrån. Det var nog ändå ganska välbehövt att fötterna fick några dagars ledigt. Såklart blev det ändå lite kortare utforskning av Staden, bla till centre of Nz med utsikt över staden. Träffade Damon- en engelsman och planerade vandringen med honom. Abel tasman coastal track är en utav de största vandringarna i NZ och ett måste på min lista.

Utsiktennfrån "Centre of NZ"

Det dåliga vädret resulterade i fem dagar i Nelson. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Haifa Väl i Haifa återvände Ben till arbetet medan jag passade på att utforska staden under dagen. Staden ligger längsmed ett berg och det är svårt att ta sig runt till fots. Jag blev väl inte jätteförtjust precis och planen på att få ta mig et...

Masada Att gå uppför massa trappor klockan 5.00 efter en natt utan sömn är inte riktigt min grej. Jag som verkligen INTE är någon morgonmänniska blev alltmer irriterad när Ben satte på hebreiska rapmusik och börjar sjunga med i bilen. Så irriterand...

  När vi nådde Masada hade solen redan gått ner och det var bäcksvart. Bara bilturen ut i intet var läskigt nog på de gropiga vägarna. Ben talade om rånrisken av beduiner som bor ute i öknen och vi ville därför hitta en plats som kändes nåt sånär s...

  Nästa morgon vaknade jag upp 7.00 med träningsvärk från helvetet. Jag kunde knappt stå på mina vader som blivit rejält torterade de senaste dygnen. Vi packade våra väskor, slängde i oss frukost  och promenerade ner mot ”busstationen”....

Nästa dag tog vi hotelltransfern ner till entren till Petra. Sju timmar blev det denna gång. Även nu blev det massa vandring. Om man "bara" vill se ”turiststråket” eller "Main street” behövs minst en heldag. Det är svårt attt förest...